städdag

har faktiskt lite ångest över kastreringen.. de låter nog lite sjukt, för de e inte komplikationer jag är rädd för. å inte att pompe ska förändras eller nått sånt.. jag ser bara positiva följder av kastreringen i sig.. jag är bara rädd att den ska va förgäves..

å vad jag menar med förgäves är att pompe trots allt har ganska allvarlig klåda.. han har bitit sig i tassarna hela dagen idag tycker jag.. visst kan han bli bra.. men behandlingen han ska genomgå nu hjälper trots allt bara i sisådär 70% av fallen.. o hjälper den inte, så visst kan han äta kortison hela livet. men om de fortsätter som nu så får han ju tillbaka den där eländiga hudinfektionen varje gång han börjar med kortisonet.. o då måste jag sluta me de o börja me antibiotika.. då kliar de o kliar.. sen när infektionen är borta kan han börja me kortison, då kommer infektionen tillbaka.. de e så här jag ser framför mig att det kommer bli i alla fall. o me den här klådan vet jag faktiskt inte om det är humanare att låta honom somna in. jag vet inte.. men om veterinären skulle råda till det är det möjligt att jag skulle låta det bli så.

jag vet, att min oro borde ligga i att behöva avliva pompe! de låter ju helt sjuk,t, men just nu ligger den i att ha lagt 3000 kr på att kastrera pompe om han ändå avlivas om ett år. men så vill jag ju absolut inte tro att han ska behöva avlivas.. givetvis!! så jag vill inte låta bli för den sakens skull.. får prata me min veterinär på måndag när jag ska dit o injicera första sprutan.

gissa vad jag o mamma gjort idag??? allt e uppochned!! =D fast nu e de som de ska igen.. fast mycket finare o luktar godare (grumme)!!

<-- mitt rum mitt rum-->

wee nu måste jag springa för å hinna till aerobicsen!